Tänkte jag skulle uppdatera lite bara för sakens skull. Eh, ja. Vafan ska jag skriva? Trött som fan, men har inte tagit någon Propavan (måste spara på dom) och jag vet att jag inte kommer kunna somna. Så what's the point? Petra på BUP tycker att jag ska börja med avslappningsövningar både för att kunna sova bättre och mot stress/ångest/liknande men ja, så var det ju så att det är lilla jag vi snackar om. Om jag överhuvudtaget ska kunna börja slappna av måste jag bli av med ett helt livs stressknutar i ryggen och axlarna, SEN kan vi börja påtala sånt. Men ja, mission impossible - fast utan någon Tom Cruise som kan fixa det.

På tisdagens samtal började vi även snacka om hur det är på skolan nu också. Berättade lite blahablaha ointressant stress+folk=kaos. Det vanliga. Tydligen hade hon missat den gång jag berättat att jag ibland (läs ofta) hellre går ute även om det är 30 minusgrader för att jag är rädd för att göra bort mig i korridorerna osv. Då helt out of the blue kom hon och sa att det lät som en social fobi (så är det inte). Men efter en vidare diskussion så verkade hon fatta hur jävlig Hälsinggården faktiskt är, så den rädslan jag har för korridorerna är väl väldigt rimlig egentligen. Massa skitsnack om allt och alla från 8-4 inom skolans väggar, inte sådär jättenajs kanske. Har ju fan hört rykten om min egen bror, såna saker vill man inte höra om någon (kanske om de man inte gillar, men det är en annan sak) speciellt inte sin egen bror. Plus att tappa en tallrik->alla hör=applåder inte heller är riktigt min grej. Att stå i centrum är inte riktigt min grej.

Jag fattar inte hur någon skulle vilja stå i händelsernas epicentrum hela tiden. Det tar ju sån enorm energi. Bara att vistas i ett rum med folk som pratar, vickar på stolar som knakar, skriver, vänder blad, en lärare som ska försöka ha en genomgång, någon som kommer eller går mitt i lektionen. Lyckat att ens försöka hänga med i vad som sägs. Fatta då att stå och vara delaktig i en konversation mitt i allt. För mig skulle inte det vara möjligt ens.

Märkte nu att klockan hunnit bli mycket, jag och Ida tog en kopp te så där försvann väl en halvtimme också, så jag ska börja avsluta detta nu och krypa till sängs. Hoppas inatt är en sån natt när sängen faktiskt känns varm och inte iskall. Godnatt.