- welkerphotography

...ingen aning men vi säger så. Mitt självförtroende har åkt en rejäl berg-och-dal-bana senaste... Veckan (right now it's high). Igen. just lite old times. Skulle behöva träffa någon nu, någon som kan få mig att tänka på annat. Får se om jag smsar någon. För övrigt känns det som om någon huggit av mitt huvud. PEACE

Har verkligen varit extremt kass på att uppdatera här nu ett tag, men jag har ingen som helst ork för att skriva och vet inte heller om vad. 17 dagar har gått sedan jag senast skrev, det är nästan skandalöst. *10 minuter senare* och jag vet fortfarande inte vad jag ska skriva om... Fail.

Jag har fått svar ifrån vårdcentralen i alla fall och mina blodvärden var helt normala, tydligen. Men hon läkaren (som för övrigt inte vet ett skit förutom att jag varit och är deprimerad) trodde att yrsel och dåligt matintag kunde bero på en "ny" depressiv episod... Haha visst visst du som inte vet något. Hon rekommenderade också att jag skulle börja med Citalopram - som om ett annat SSRI-preparat än Flouxetin eller Sertralin skulle fungera bättre än dem som inte gav någon som helst effekt utom en massa biverkningar som viktuppgång, humörsvängningar på hög nivå och massa. Eller så skulle vi ta kontakt med läkaren inom psykiatrin, han som vi inte sett eller hört något ifrån sedan den 9 september. YAY, framsteg hörrudu *sarkastiskt tonfall*.

Det är en grej som mamma sagt att hon vill ta upp på familjesamtalet på tisdag, ett eventuellt läkarbyte. Hon tycker inte att Christer tar sitt ansvar som medicinskt ansvarig och flera gånger har andra läkare fått lov att förnya recept för att han inte varit tillgänglig osv. Om det överhuvudtaget skulle gå igenom med ett byte vill jag hellre att Hilke tar hand om mitt ärende även om hon bara är ST såvitt jag vet? En läkare på mottagning ska väl ändå inte bara finnas till för tidsbokning (som ändå inte har tid förrän om en vecka) vid akuta situationer? Jourläkarna på kliniken är mer tillgängliga än den som är ansvarig på mottagningen. Ska det vara så? Det låter inte logiskt i mina öron i alla fall.

För någon vecka sedan var jag till Britta och Ann Hedin på habiliteringen (var nog det mötet jag skulle till sist jag skrev vid närmare eftertanke) och där sas det inte så mycket vettigt, men Ann är bra hon, hon tar tag i saker istället för att "vänta och se" som så många andra inom landstinget tycks göra. Hon skickade en fråga via journalen till Christer om inte centralstimulerande kunde göra någon förbättring, eftersom hon tyckte det var onödigt att sätta upp mig på läkartid där på habiliteringen när jag redan har en läkarkontakt (......) på BUP. Frågade Petra när jag var där förra veckan om han sagt något (det var alltså över en vecka efter att hon skrivit frågan) men det hade han inte "för jag tror inte han har varit här." Nehe är han på semester över vinterhalvåret eller?! Förlåt att jag klagar så mycket, men jag tycker bara det är så dåligt.

Ser fram emot samtalet lite på tisdag, hoppas det går att göra någon jävla förändring. Annars får jag allvarliga attacker på landstinget.

Nu ska jag återgå till Flashback, PEACE.

Har inte skrivit sen i helgen, 5 dagar sen, orkar inte räkna vilken dag, men det är antagligen inte sen i lördags. Jo så är det nog, blev tvungen att kolla ändå. I alla fall, i måndags var en helknäpp dag det började på matten att jag blev yr och det kändes som om allting gungade, lite lagom stört sådär. Det blev inte bättre heller och jag var bara till skolan i tisdags för att skriva nationellt prov i svenska, sen följde pappa med till skolsköterskan för att kolla blodtrycket om det var det som spökade. Men det sa hon var normalt. Men hon sa också att hon tyckte jag såg väldigt blek ut (visserligen är jag väldigt blek vintertid det är väl alla....) men hon sa att det kanske kunde bero på blodbrist (anemi om man snackar läkarvetenskapsspråk) så hon sa att vi skulle ringa och få en tid på vårdcentralen.

Så jag var hemma i går - onsdag - och fick därefter en tid till en läkare vid namn Anna vid 2 så jag och mamma denna gången åkte till Norslund där även hon kollade trycket och sa att det var i lägre delen av normalt (?!) och sa att enligt de symtom jag beskrev kunde bero på anemi, så hon beställde prover så jag fick gå in i ett annat rum till en sköterska som tog 16ml av mitt dyrbara blod och jag är fortfarande - nästan ett dygn senare - skitöm i armvecket och svullen. Tur det inte blev som när dom tog prover på IVA, då lyckades som spräcka kärlen både på höger hand och i båda armvecken, skillade ppl där... Men det är bara lite blått och svullet alldeles vid sticket som tur var.

Nu är jag fortfarande helt vimsig i huvudet och orkar inte göra någonting (den extrema tröttheten jag haft på sistone kunde även bero på eventuell anemi) så jag är inte alls pepp på att åka upp till lasarettet för att ha möte med Britta och Ann Hedin (som för övrigt var den jag först vände mig till, ironiskt att hon sen börjar jobba på HAB..) om........ något. Vet inte om vad. Har för mig att det var något om skolan och sånt tjafs. Eller nåt. Förresten hade jag uppsatsskrivning (också nationellt prov i svenska) idag på morgonen. Men jag blev klar strax efter att man fick gå om man blev klar så jag satt bara från halv 9 till kvart över 10, alltså en timme och 45 minuter och totalt hade mna 2 timmar och 40 minuter på sig, men jag blev nöjd. Skrev ett personligt brev om mitt intresse och varför just jag skulle få stipendium för att utveckla detta. Blev ganska intressant. Sen får vi se om det blir bra poäng eller inte, det kan ju inte jag avgöra.

Nu ska jag göra något annat och vänta på att gå till bussen till HAB, blö vill inte. Menmen, vissa saker måste man nästan göra. Eller det här är ju ganska mycket frivilligt men ändå, åh önskar mamma kunde åka dit själv så jag får stanna inne i värmen! Aja, peace out bro's, kanske räknar lite matte i fördjupningsboken jag fick av Jenny förra veckan, får se om jag får upp värmen i händerna först haha! Hörs..... Sen någon gång.

I brist på annat och eftersom jag inte uppdaterat om något på några dagar så kan jag slänga upp en liten lista på saker jag gillar och inte. Bara för att liksom. Mest random, men KAN vara intressant. Men jag påstår inte att det behöver vara det. Observera detta faktum innan du läser vidare.

Bra, du har nu observerat och förhoppningsvis även accepterat det faktumet. Let's begin with something I like...

Tre saker jag gillar:

- Mjuka kläder. Tycker inte om kläder som inte är mjuka, det är hemskt. 

- Att laga mat. Detta älskar jag, speciellt grytor (då oftast med kyckling och kokosmjölk och MASSA (!!!) kryddor.)

- Att lära mig saker. Det trodde du inte va?! Jag älskar att lära mig nya saker, speciellt helt onödiga fakta, typ statistik och sånt man kan dra upp när ett ämne diskuteras, eller bara random. (Visste du till exempel att bara 1 av 600 personer som blir skjutna i huvudet dör av själva skottet?)

Tre saker jag inte gillar:

- Män som talar småländska. Som våran nya svensklärare, jag varken hör vad han säger eller förstår vad han säger. Inte okej.

- När saker inte fungerar som de brukar. Brukar få allvarliga anfall på TV:n när den inte vill spela DVD-skivor. Och när man väl fått igång det är bildutsnittet för stort för att texten ska synas. Händer alltid mig och jag lär mig aldrig.

- Att stå i kö. Nästan det värsta jag vet, till en kassakö ska man kunna gå, slänga upp sina varor och betala. INTE stå och vänta i en halvtimme innan man kommer fram, jag kan bli extremt rastlös och frustrerad i köer, åh.

 

En sak jag gör innan jag lägger mig:

- Rullar ihop hörlurarna till en fin loten rulle. Vet inte alls varför jag gör detta, men det blir bara så även om det oftare blir trassligt och snurrat på morgonen när jag ska iväg än om jag inte skulle göra det. 

Den sista var ju lite väl random, haha! Men bara för att lägga upp något som inte är helt random även om randomness-nivån på detta var väldigt...... RANDOM. HAHA HEJDÅ NU SKA JAG DUSCHA OCH BAKA EN LITEN KAKa, PUSS