Imorgon kommer Karin och Jonas från mobila teamet hit igen, läskigt. Har inte sett dom den utskrivningsmötet 21:a juni och det är ju ett tag sen. Ska nästan bli lite kul att se dom igen, fast ändå inte. Dom är så snälla inte alls som resten av BUP-teamet. Jonas är helt awesome, han var den enda som fick läsa det jag skrev. Så han har jag ett enormt förtroende till. Synd bara att vi inte kommer ses något mer efter imorgon, såvida jag inte läggs in igen men det hoppas jag då på att jag slipper. Fast man vet ju aldrig. You never know until you've got the facit in your hands. Och det har jag ju inte ännu. Men jag siktar på det. Medicin- och sjukhusfri. Det senare har jag lyckats med nu ett tag iallafall, men inte det första tråkigt nog. Ska fan be om att få träffa han och ta bort den äckliga medicinen. Jag menar, om den inte ska fungera mer än det lilla den gör; vad är det då får mening med att fortsätta med den ?