Idag var då dag ett av tio på min Sverige-unika PRAO-plats som utforskare av språket som verktyg. Jag måste vara ärlig och säga att det var väldigt blandat det där. Har inte skitbra kontakt med nån av de andra i gruppen, alltså har jag inte lärt mig deras sätt ännu. Hade det varit med Lovisa, Sara och Linnea hade det varit mycket lättare att följa själva uppgifterna, för dom kan jag redan så att säga. Det är det jobbigaste med att hamna i en ny grupp. För mig tar det ett ganska bra tag innan jag blivit van med en ny människa och det tar ännu längre tid för mig att förstå när denne är ironisk eller seriös och så vidare. Därför har jag hela livet varit extremt blyg inför nya människor men när jag väl känner dem kan jag bli hur vild och galen som helst - då kan jag verkligen släppa loss!

Anyway, vi fick schemat för de två veckorna idag. Vi slutar 3 alla dagar, yäy. Inte alls. Men det var inte det jag ville säga! Vad jag tänkte säga är att på fredag ska vi ut och göra bildspel och typ reportage om andra som är ute på hederlig PRAO. Jag och Linnéa N tänkte då gå upp till Hannah som arbetar på Intersport och det roliga är att man får ta med sig kamera och plåta själv. WOHO! Första gången någon bett mig fota typ. Men det ska bli askul hihi :D (OBS! Tillägnar det lilla happy-momentet en fet smilis. DERU!)

Imorn ska jag till BUP och träffa Petra igen. Ska nog ta och tala om för henne att jag skulle vilja boka in ett möte med Christer (läkare) snart igen. Det blir allt oftare jag inte kan sova och ligger vaken till 2-3, sover oroligt och vaknar tidigt. Helt enkelt väldigt mycket sämre sömn. Men jag kan inte förstå vad det är för fel på mig egentligen. Jag är inte alls lika energilös nu som förut, nu är jag liksom hyper. Fast deprimerad mestadels av tiden ändå. Så jag har en teori om detta. Antingen är det depressionen som gör sig påmind och jag blir övertrött av att jag inte sover (vilket skulle kunna vara troligt) eller så är jag tillbaka där jag var när jag fick 3 olika sorters antiepileptika när Christer trodde att jag hade Bipolär sjukdom. (Vilket inte var fallet.) Äsch, vet inte vilken slutsats jag ska dra av detta. Visst vet dom inte hela sanningen, men de kommer inte få den heller. Hur mycket de än vill det.

Britta Grenås sa någonting när jag var där förut med mamma, pappa och Petra när jag sa att jag knappt sov. Hon sa något om att man kunde få Melatonin för att sova. Det var tydligen vanligt för människor med samma diagnos som jag. Jag kollade iallafall upp det lite och det är tydligen ett hormon som reglerar dygnsrytmen. (och brunstighet hos djur xD) Men vi får se om det kan bli något möte med Christer-Pister eller inte. Jag menar utan honom får jag ju ingenting utskrivet. Men med tanke på vad jag gjorde så är det ett under att både han och Mia vågade skriva ut Fluoxetinet, Risperdalen och Ataraxen åt mig. Får vara glad över att jag inte fullföljde någon utav de flertalet impulser jag fick medan de fanns i huset.

Nu sitter jag och lyssnar på Linkin Parks album Minutes to Midnight. Helt underbar platta enligt mig. Får även massor av tips från en viss Julia som har sjukt bra musiksmak! Besök hennes blogg [HÄR!] Sjukt cool brud det där ^^.